fredag 12 september 2008

Att följa sitt hjärta del 2

Den nära nog 200 år gamla organisationen RSPCA är en av världens största organisationer och har tre djursjukhus för vilda djur och mängder av djursjukhus och djurhem för övergivna sällskapsdjur. RSPCA arbetar på bred front politiskt för att långsiktigt förbättra och skärpa djurskyddslagstiftningen och praktiskt genom att omhänderta sällskapsdjur, lantbruksdjur och vilda djur som farit illa. Denna kombination av två arbetssatt anser jag vara den optimala vägen att gå för att uppnå långsiktiga och permanenta positiva mål för djuren.
För att gå tillbaka en smula i historien fortsatte mina kontakter med RSPCA genom åren och efter 1996 och den fruktansvärda oljekatastrofen i Wales besökte jag West Hatch Wildlife Hospital många gånger. De sista två åren hade även chefsveterinär David Couper på sjukhuset varit ett stöd då jag behövt rådgöra om sjukdomar och skador. Och tack gode gud för Internet. Jag vet inte hur många bilder jag skickat över på skador och andra märkliga ting som kan drabba de vilda djuren och bara några timmar senare har jag fått svar.
Och i januari i år såg jag en annons på deras hemsida där de sökte Sommer Wildlife Assistans och jag sökte. Min dröm att få arbeta under avlönade former med viltrehabilitering har varit omöjlig att förverkliga i Sverige och i mitten av mars efter en massa brevutväxlingar och intervjuer var det klart. Jag fick jobbet. Jag tjänade inte mycket men jag fick vara i en miljö där alla djur, oavsett art, behandlas med respekt. I England får man rehabilitera räv, grävling, hjortdjur och det var en fröjd att få uppleva räv- och grävlingsvalpar växa upp för att sedan under väl utvecklade metoder släppas åter till naturen. Det är förenat med mycket arbete men det går alldeles utmärkt att få räv- och grävlingsvalpar vilda igen. Detta gäller även för rådjurskiden.
Under den första perioden var det rätt lugnt. Vi hade inne oljeskadade svanar som tvättades och frisläpptes, duvor av olika slag, igelkottar, koltrastungar, rödhakeungar, andungar, rävvalpar, grävlingsvalpar, en vuxen grävling och en vuxen räv, en kattuggleunge, kaninungar och lite annat smått och gott.
Jag för min egen alldeles privata del införskaffade två vackra krukväxter som jag varje morgon hälsade god morgon och varje kväll önskade god natt. Jag saknade mina katter och kanin något alldeles förfärligt och under en mycket kylslagen vecka höll jag på att frysa ihjäl när temperaturen kröp ned under nollstrecket. Jag kunde se de feta rubrikerna "SWEDISH WOMEN FOUND DEAD IN HER BED, The body of a 44 year old women was found dead in her bed on Monday morning, frozen to death. Manager Ruperth Griffith at West Hatch Wildlife Hospital, RSPCA, comments the tragedy -Yes this is really a tragedy but I expected more from her. After all she was from Sweden and I thought they where all like Polar Bears."

2 kommentarer:

Madelene sa...

Hej! Jag läste att du har samarbetat/samarbetar med Rspca, vilket intresserar mig. Min dröm är nämligen att få jobba hos dom, som "djurpolis". Så jag tänkte kolla om du har något tips om hur jag kan gå till väga? Någon viss utbildning jag borde gå etc. Du verkar ju veta en hel del om ämnet. Tack på förhand!

författare Catarina Krång sa...

Hej Madelene, och tack för ditt inlägg och förfrågan. RSPCA har inte djurpoliser utan djurinspektörer. RSPCA rekryterar nya inspektörer ungefär vart annat år. Ibland ngt mer ofta. På denna länk kan du läsa om djurinspektörsutbildningen: http://www.rspca.org.uk/in-action/aboutus/careers/becomeanofficer
Djurpoliser hittar du däremot i ngr delstater i USA och i Sydafrika. Hör av dig till HSUS, http://www.humanesociety.org/
så kan de säkert berätta mer om detta fantastiska yrke. Men såvitt jag vet så har djurpoliserna i USA en polisutbildning i botten och sannolikt utövat yrket traditionellt innan de vidareutbildade sig till djurpoliser. Lycka till! Mvh, Catarina