Det kan ha varit fel på vapnet"

http://www.gt.se/nyheter/1.1684172/det-kan-ha-varit-fel-pa-vapnet

Snarare i huvudet vill jag påstå.

Djurplågaren i Lerum har erkänt

På flera diskussionsforum kan man läsa om den unge skådespelaren och hans fasansfulla brott. Det är outhärdlig läsning och på denna sajt; http://fbdetectives.blogspot.com/ finns långa utdrag författad av monstret själv. I USA har det i flera decennier varit känt att de allra flesta sadistiska seriemördare startat sin "karriär" i barndomen med att stympa, tortera och döda sällskapsdjur. Sedan är det ju också en fråga om vad som skapar dessa psykopater eller sociopater. Är det miljö eller arv eller kanske en blandning av bägge. Om man föds med en empatistörning kan då en kärleksfull uppväxt förhindra att det lilla barnet att utvecklas till en fullfjädrad psykopat? Eller kan en fullt normal baby skadas så av en dysfunktionell uppväxt att barnet utvecklar ett psykopatiskt beteende? Många människor har växt upp under mycket kaotiska förhållanden och lever alldeles fullkomligt normala liv. Alice Miller skrev i sin bok om Hitlers barndom att om Adolf haft ett syskon att identifiera sig med så skulle historien sett helt annorlunda ut. Hon talar om behovet av ett "vittne" i ett barns liv där uppväxten är allt annat att önska. Helt enkelt någon som ser och kan spegla en sårbar individ. Vad, vem och vilka omständigheter som skapade Lerummonstret vete gudarna. Men jag hoppas att de som kommer att döma honom inser allvaret i hans bestialiska brott och att han kommer att förvaras och behandlas länge. Maxstraffet för djurplågeri i Sverige är två år och i stunder som dessa så önskar jag vi hade ett rättssystem likt USA där en domare kan utmäta extremt långa straff. Även för djurplågare. I Florida blev en man dömd till 18 års fängelse för djurplågeri. Och jämför man hans fruktansvärda dåd mot en hundvalp så borde Lerumgrabben låsas in för gott.